INTRODUKTION
Karies, som definieras som en lokaliserad destruktion orsakad av bakteriell aktivitet, påverkar fortfarande en stor del av befolkningen, särskilt barn och unga vuxna.1,2 Eftersom det betraktas som en infektionssjukdom med multifaktoriell karaktär, starkt påverkad av fermenterbara kolhydrater (t.ex. sackaros, stärkelse) i kosten, kan det i vissa situationer vara svårt att kontrollera sjukdomen för att förhindra skador på tandstrukturen.1-7 Den ocklusala ytan är en högriskzon för utveckling av karies, där fåror och fissurer utgör en idealisk miljö för sjukdomens utveckling, vilket förvärras av svårigheten att rengöra området (Fig. 1).5
I linje med dessa observationer kan karies börja i fissurer och fåror kort efter tandens eruption, och om det inte förebyggs eller behandlas, kan det leda till förlust av tanden med tiden.1,2
En av de förebyggande åtgärderna är mekanisk tätning av strukturella defekter i emaljen genom applicering av ett fissurförseglingsmedel – antingen resinbaserat, glasjonomerbaserat eller en kombination av båda. Långsiktiga kliniska studier har visat att dessa material är en säker, hållbar och vetenskapligt beprövad metod för att förhindra utveckling och spridning av karies och därmed ge en betydande kontroll av kariogen aktivitet i detta område.1-4,6,7,8,9
Syftet med detta arbete är att presentera ett kliniskt protokoll med vetenskapligt stöd för en teknik för applicering av ett resinbaserat fissurförseglingsmedel.
Fig. 1 – Optisk mikroskopbild (Axiophot Zeiss, 20X) som visar kariesskador i fissurer och fåror. (E) emalj, (D) dentin. (Sundfeld, 2001 – Avhandling)
KLINSKT PROTOKOLL
Förseglingstekniken inleds med absolut isolering av det operativa området (Fig. 2), när det är möjligt, följt av tandprofylax med pimpsten och vatten. Det är viktigt att använda en minimalt invasiv teknik för fåror och fissurer med lokaliserade missfärgningar genom att applicera en sfärisk karbidborr ¼ (KG Sorensen, Brasilien) enbart på de områden med missfärgningar innan den ocklusala tätningen genomförs (Fig. 3 och 4).
Fig. 2 – Absolut isolering av de tänder som ska förseglas med Prevent (FGM).
Fig. 3 – Minimalt invasiv teknik för fåror och fissurer med lokaliserade missfärgningar; användning av en sfärisk karbidborr ¼ enbart på missfärgade områden.
Fig. 4 – Efter avlägsnande av missfärgningar.
Efter profylaxen (Fig. 5) etsas emaljytan med 37 % fosforsyra (Condac 37, FGM) i 30 sekunder under vibration med hjälp av en sond (Fig. 6). Därefter sköljs ytan noggrant och torkas med luftstrålar (Fig. 7). Förseglingsmaterialet (Prevent, FGM) appliceras sedan i alla fissurer och fåror med hjälp av en sond och lätt vibration (Fig. 8).
Fig. 5 – Profylax med pimpsten och vatten.
Fig. 6 – Total etsning av emaljen i 30 sekunder med 37 % fosforsyra (Condac 37, FGM).
Fig. 7 – Efter etsning ska emaljen ha en matt, vitaktig yta fri från kontaminering av vätskor.
Fig. 8 – Applicering av Prevent (FGM) med en sond i alla fåror och fissurer, undvikande ocklusala interferenser.
